Pandoras box

Jag var inte rädd längre, för att möta alla ord som en käftsmäll på söndagkväll.
Jag öppnade plåt-lådan som gav ifrån sig ett ljudligt gnissel, som om det var ett fruktansvärt tag sen jag ens tänkt tanken på att lyfta på luckan.. Touchè.

Jag bläddrade bland papper och .. Precis, ord.
Jag läste rad för rad och började minnas Som förut, så många gånger innan
Det fanns en hårfin skillnad nu dock
Inga tårar sprang ikapp längst kinderna
Det var bara, tankar
Som kom ikapp mig och gjorde så att jag fick alla möjliga konstiga känslor inproppade i huvudet

Kan skilja på verklighet och önskningar, äntligen
Inga besvärliga tankar
Men,
Nu återstår bara den största frågan
...
Varför?